Så här är det nu... Vaknade tom som en flaska från igår... Känns som att livet som höll på att börja blomma plötsligt dog. Som att doppa en vacker ros i svart bläck... Vem vet om den överlever? Kanske den gör det, kanske dör den. Jag trodde inte det var möjligt att känna så här. Jag känner ingen smärta, hjärtat sitter inte i ett skruvstäd. Det känns mer som om jag inte har ett hjärta. Där det satt ekar det bara i ett tomt hål. Som det känns nu så vill jag ingenting. Detta upptar alla mina tankar... Gud hjälp mig! Det här klarar jag inte ensam.